kunglouiestjejer

Ja som alla vet har ju jag, oliwia, lämnat dalen för en lille stund.  men ingen fara, ta det roligt, ja e tillbaka redan på lördag kväll om min plan går i lås.. vilket den sällan gör men hoppas kan man ju.. (och sorry oscar om ja missade ett hej då till dig. tar det nu. "Hej då, vi ses snart!" )
 
Efter en sjukt kall dag i backen igår kom jag, oliwia äntligen in i omklädningsrummet å ska börja ragga skjuts hem från fjället till vårt slott! Bland de första jag frågar är lillerik som sitter å försöker liva upp sin genomfrusna tår. ” Ja jag ska åka snart, ska bara säga hej då till elin, som jag bor me, först som ska åka hem. ok, säger jag. Efter snabbt överläggande och adderande i huvudet konstaterar jag att denna elin bör vara hon som bara bor ca 4 mil hemifrån där jag kommer från. Jag själv som planerat att ta tåget ikväll och spendera en massa hemska timmar där för att ta sig hem inser en briljant plan.. Efter lite velande och mycket snack slutar det med att oliwia faktiskt får åka sammen med elin hela vägen hem!! Hon slipper alltså åka tåg å buss! Helt fantastiskt!

Så efter ett snabbt stopp vid slottet (vilket även elin tycker att det är nu när hon sett det) för packning hoppar vi in i hennes lilla renault clio med en gris i framrutan å gasar mot sverige!Jag måste säga att denna bilresa bjuder på rätt mycket. Tex under resan kör vi förbi en skidbacke strax innan oslo och skidgalna som vi e sitter bägge två å glor ut genom rutan mot backen tills oliwia får syn på en rondell som innalkas i allt för hög fart! skrik hörs… både från personer å däck. Hoppsan… men det gick bra ändå eftersom det som tur var inte fanns några andra bilar i närheten. Elins nya nickname kan hända bli Rondellen  :p
Efter ett antal mil senare anlände vi vid tullen innan riksgränsen och där måste man ju betala en sån där liten dryg avgift på 20 nok. Å elin som glömt sin plånbok i norge å oliwia som har slut på mynt drar fram kort nr 1. Misslyckas förstås, vad annars hmrpf.. kort nr 2 misslyckas åxå, tusan tänker vi men får syn på en liten käck gubbe i en kur. Oliwia skuttar ut ur bilen å spriner fram för att fråga om kortet e giltigt. Å han visar snällt å hyggligt vilken vei vi föra in kortet på. Oliwia springer tillbaka för att prova å sim salabim det virkar!! Visade sig då vara en viss person, nämner inga namn, som provat alla sätt med kortet utom just det rätta.. jaja men det gick ju bra tänkte vi å kör glatt vidare.  Sitter just nu å skriver när vi passerat svinesundsbromn och är alltså tillbaka i det ljuvliga sverige. Å se på tusan det snöar! Å hejsan hoppsan där körde en galning om i hög fart å elin som precis druckit upp sin energidryck kastar glatt den tomma burken till baksätet över axeln. Efter 60 mil å mycket skrattsalvor och ”Hallå hallå hallååå e ni kååååååååtaa” ”Big no no”, ”Sensuella isabella”, rysk national sång, tror vi iaf,  är vi otroligt trötta. Men nu vankas det julmys med våra familjer i några dagar!

Oliwias tips: åk med elin när ni får chansen. ”det blir ju inte händelselöst  iaf”, säger elin med ett stort smil!